Coontry & Western-ballader från Vancouver. Bob Sumner har släppt sitt debutalbum "Wasted Love Songs" (190329)

“Whether it was the rock music I grew up on in the ’90s, or the classic rock, all those bands had ballads, and the deeper lyrical stuff, the harder emotion, that was the part of the music I connected with the most.”

Orden kommer från Bob Sumner en singer-songwriter från Vancouver som tidigare i år släppte sitt debutalbum ”Wasted Love Songs”, producerat av Erik Nielsen. Skivan innehåller 9 stycken country & western-ballader som tar med lyssnaren till allt från ensliga lägereldar i vildmarken till storstadspulsen i New York. Texten är fyllda med vemod, ensamhet, hjärta och smärta. Ingredienser som alla seriösa countryballader ska innehålla. Sumner har jämförts med historieberättare som Townes Van Zandt och Bruce Springsteen och även om han har en bit kvar till dessa storheter så är han absolut en låtskrivare och sångare med en spännande framtid.

”Wasted Love Songs” är visserligen Sumners debutskiva men tillsammans med sin äldre bror Brian har han i många år spelat country under namnet the Sumner Brothers. Att spela countrymusik i Vancouver har sin utmaningar och bröderna Sumner har mest spelat på mindre klubbar och undergroundscener.

För att känna på en större och mer förstående publik har Bob Sumner tillbringat en del tid i Nashville. Men erfarenheterna från the Music City är blandade.

”There’s shit music wherever you go, I’d play a Guy Clark tune there in a bar, and some people wouldn’t know it. But the other side of the coin was that there were a lot of people who did get it. And that felt really good.”

Och att slå ner bopålarna för gott i Nashville kommer aldrig bli aktuellt,

”I don’t think I would want to relocate there. After spending two weeks there, I realized I would be dead in three months if I stayed too long, 'cause I love drinking and smoking. It’s just too easy there”

Lyssna på

Wasted Love Songs


Brandmannen från Kansas City har släppt sitt debutalbum (190326)

En brandman från den lilla staden Pleasant Hill utanför Kansas City som på allvar började spela gitarr och skriva låtar så sent som för 5 år sedan, men som nu bor i Nashville, fortfarande arbetar som brandman, och precis har släppt ett hyllat debutalbum. Låter det som en osannolik historia? Ja kanske men det är precis detta som singer-songwritern Hunter Thomas Mounce gjort.

Tillsammans med producenten Kenny Royster, som har många hits på sitt CV, har Hunter på kort tid gjort sig ett namn i Nashville. Tillsammans har de mejslat fram ett modernt countrysound men med tydliga influenser från traditionell countrymusik.

2 years, hundreds of hours, thousands of dollars, a little bit of instinct, and a whole lot of faith have gone into this record. I am so stoked for you guys to hear basically every song I have ever recorded!” - Hunter Thomas Mounce

Lyssna på

Folks Like Me and You


Rainbow Girls tolkar andra artisters sånger på sitt nya album (190321)

Folkmusiktrion Rainbow Girls bildades i Santa Barbara, Kalifornien 2010 och består av Vanessa May, Erin Chapin och Caitlin Gowdey. 2013 släppte de sitt första album och sedan följde skivsläpp både 2015 och 2017. Från att från början spelat på traditionella instrument har gruppen successivt gått över till att bli ett rent akustiskt band. Efter att deras cover på Alvin Robinsons låt från 1964 ”Down Home Girl” (mest känd för Rolling Stones version från 1965) gjort succé på nötet bestämde de sig för att spela in hel skiva med covers. Skivan har fått namnet ”Give the people what they want”

På skivan återfinns bl.a. The Mills Brothers hit ”Smoke Rings” som även Sam Cooke gjort en känd version av. ”Elvis Presley Blues” gjordes i original av countryduon Gillian Welch & Dave Rawlings. Rainbow Girls når inte riktigt upp till originalet men det är en varm och snygg tolkning.

”Tennessee Waltz’” är en riktig amerikansk klassiker. Ursprungligen skriven 1946 men blev en hit först 1948 med legendaren Pee Wee King. Även om Patti Pages version från 1950, som sålts i mer än 10 miljoner exemplar(!) är den mest kända. Rainbow Girls tolkning innehåller fina harmonier med ett modernt folkmusiksound. Andra tolkningar som sticker ut är ”Angel From Montgomery” skriven av John Prine. ‘L-O-V-E’ som i original är en instrumental låt från 1964 men som Nat King Cole spelade in 1965 samt albumets sista låt ‘A Hard Rain’s Gonna Fall” som Bob Dylan skrev 1962 som en protestsång mot kärnvapen till sitt album ”The Freewheelin”

Lyssna på

Give the people what they want 


Singer-songwritern Mary Bragg har släppt sitt nya album ”Violets as Camouflage” (190320)

När singer-songwritern Mary Bragg skulle spela in sitt nya album, hennes femte i ordningen, tog hon plats i sin egna Print Shop Baby Studios i Nashville och spelade in 14 låtar. Albumet har fått namnet ”Violets As Camouflage” och Bragg väver ihop klassisk country med folkmusik på ett enkelt men stämningsfullt sätt. Hon är en briljant sångerska och en duktig textförfattare som inte väjer för att ta upp känsliga och personliga teman.

“I grew up the South, where it’s not super common to come right out and say what you feel or to talk openly about your intimate emotional experiences. The, further along, I get on my quest as an artist, though, the more natural it starts to feel. Writing this album was part of my skin shedding.”

Då Bragg är en respekterad och erkänt duktig låtskrivare hemma i Nashville har hon kunnat plocka ihop ett gäng med mycket duktiga musiker som backar upp henne. T.ex. så finns Kacey Musgraves fiolspelare Kristin Weber, pedal steel/gitarristen Rich Hinman som brukar spela med Rosanne Cash och basisten Jimmy Sullivan (Lee Ann Womack) med på skivan. Men även om hon tagit hjälp av duktiga musiker så har hon självt styrt över arbetet kring inspelningen och även valt att producera albumet själv.

”I felt like producing it and engineering it myself was sort of this creative calling that I needed to answer. I see myself as a singer and songwriter first, and the making of albums is an extension of that. It's kind of fun to make your own decisions sometimes and work together with your players. I do like working with other people and will continue to do that down the line, but this was just a special opportunity to do that right here at home”

Lyssna på

Violets As Camouflage


”Blood Harmony” från Minneapolis. The Cactus Blossoms har släppt sin nya skiva (190314)

Deras debutskiva som släpptes 2016 har hyllats stort av bl.a. Rolling Stone. Dom har turnerat med Steve Earle & the Dukes och Kacey Musgraves samt medverkar i David Lynchs tredje säsong av Twin Peaks.

The Cactus Blossoms från Minneapolis är lika med bröderna Page Burkum och Jack Torrey (dom är halvbröder därav deras olika efternamn) som nu släppt sitt andra album ”Easy Way” utgivet på deras egna etikett Walkie Talkie Records. Många band skulle ha valt att hålla fast vid det vinnande koncept som ett lyckat debutalbum inneburit, men the Cactus Blossoms vägrar att upprepa sig själva. Om debutskivan ”If You’re Dreaming" hyllade vintage country och innehöll tydliga rockinfluenser så är ”Easy Way” en skiva som visar att de utvecklat sitt låtskrivande och innehåller ett mer modernt sound. Något som delvis beror på att bröderna valt att själva producera skivan.

”We wanted the freedom to experiment with our own weird ideas,” säger Jack Torrey i en intervju, “We used to joke that the working title album should be Expensive Demos.”

Begreppet "blood harmony" brukar användas för att beskriva sångröster som blandas i ett vackert signifikativt sound. The Everly Brothers hade det, likaså Eagles och The Beach Boys men även The Cactus Blossoms kan räknas in i denna kategori av band.

”Jack was writing songs and singing a little bit on his own, and at one point, we were kind of both getting interested in country music and country duets and things like that. We just learned a song together, and neither of us had performed much publicly at all — I hadn't sung with anyone publicly, really, and was kind of trying to avoid that. But we started singing just a few songs at a time together, and it just grew into our band." - Page Burkum

En jämförelse med Chris Isaak ligger inte heller långt borta eller som Rolling Stone valt att beskriva deras musik, en blandning av Roy Orbison och 70-tals rockbandet Television. Oavsett liknelse är The Cactus Blossoms nya skiva en trevlig bekantskap som passar bra som soundtrack till den efterlängtade vår som vi alla hoppas snart ska vara här på riktigt.

Lyssna på

Easy Way


Ny Americana från Appalacherna (190312)

Charles Wesley Godwin berättar historier från sin hemtrakter i bergskedjan Appalacherna på sitt debutalbum ”Seneca”.

Under sin uppväxt i Morgantown, West Virginia kände han ingen dragningskraft till musiken. Till skillnad från många andra singer-songwriters så växte han inte upp i ett musikaliskt hem och han har inte sjungit i någon kyrkokör. Det var först när han inte tog en plats i fotbollslaget på college som han började spela gitarr och skriva egna låtar.

I was watching the Avett Brothers play with Bob Dylan at the Grammys [in 2011], I really enjoyed that, and I was like, 'Maybe I should get a guitar and just learn to play. ... This might turn out to be something that I could enjoy doing by myself in my living room, in the evenings, for the rest of my life.' I had no intentions of playing in front of anybody." - Charles Wesley Godwin

Under en period studerade han i Estland(!) och där upptäckte han att människor samlade sig runt honom för att lyssna när han satt och övade på sin gitarr och komponerade nya låtar.

”When people started enjoying it and wanting to hear me play, and then offering to pay me money, then I was like, 'Oh, I must be OK” har han sagt i en intervju. Tillbaka hemma i West Virginia startade han ett band men efter ett tag bestämde han sig för att testa en solokarriär.

Texterna på debutskivan handlar om livet och människor som bor och lever i Appalacherna,

”There are some people that look down on the intellect of the folks that are from my region of the country” säger Godwin. "People might have the perspective that West Virginians are combative, like, 'Coal will never die! We're going to keep it forever!' But I think West Virginians are very self-aware and understand the reality of the economy and energy. ... It really comes down to everybody just wanting to look after their neighbor."

Lyssna på

Seneca


Imponerande Countrysoul från Bristol, Yola imponerar på sin debutskiva (190301)

Yolanda Quartey från Bristol började att sjunga när hon var 5 år. Efter att ha sjungit i jazzband under tonåren kom hon i kontakt med break-beat scenen i hemstaden. Med sin unika röst blev hon senare sångerska i soul- och countrybandet Phantom Limb. Men hon har även sjungit och uppträtt med Dizzie Rascal och Massive Attack, samt i olika country, root-rock och soul sammanhang. Hon har uppträtt solo under namnet Yola Carter men nu kallar hon sig kort och gott för Yola.

35 år gammal har hon nu gett ut sitt debutalbum. Detta efter att bla ha gjort stor succé under Nashvilles årliga Americana Music festival för några år sedan.

Walk Through Fire” är utgivet av bolaget Easy Eye Sound som drivs av Dan Auerbach, mer känd som frontman i the Black Keys, och som även iklätt sig rollen som producent för skivan. Country, soul och pop strålar samman till en oemotståndlig musikalisk anrättning som doftar lika mycket Mavis Staples sång som Dolly Partons låtskrivande och samtidigt bevisar att avståndet mellan Bristol och den amerikanska södern inte alls är lika långt som det tycks vara i en världsatlas.

Några riktiga tungviktare inom countrymusiken har bidragit till att detta är en debutskiva som sticker ut. Bluegrass musikerna Ronnie McCoury, Stuart Duncan och Molly Tuttle spelar fiol på titelspåret. Country Hall of Fame-medlemmen Vince Gill backar upp med sin sång och legenden Charlie McCoy förgyller med sitt munspel. Helt säkert är Yola en artist som vi kommer höra och se mycket av under 2019.

Lyssna på

Walk Through Fire


"I have to really say something. Everything has to be purposeful. I can’t get stuck” (190219)

Flatland Cavalry bildades 2012 av sångaren och låtskrivaren Cleto Cordero och trummisen Jason Albers då de båda var rumskamrater på college. Efter att de flyttat till Lubbock, Texas, anslöt 2014 resten av gruppens medlemmar. I maj 2015 släpptes bandets debut-EP ”Come May” efter att en crowd-funding kampanj finansierat inspelningen. Den 1 april 2016 släpptes deras första fullängdsalbum ”Humble Folks”. Albumet fick många positiva recensioner och jämfördes med Oklahoma-bandet Turnpike Troubadours musik.

 

Nu har bandet släppt sitt andra studioalbum ”Homeland Insecurity”

 

”I had a lot I wanted to say. I knew there was a better way of saying it. I didn’t want to write at the same pace I was at during ‘Humble Folks.’ And I don’t want to write at this pace in the future. Everything I’d written before, it was always just something I had to get out. It was always spurred on by an emotion, but that doesn’t mean the lyrical side was rich. I have to really say something. Everything has to be purposeful. I can’t get stuck.” - Cleto Cordero

 

Flatland Cavalry för arvet vidare från den musiktradition som kommer från staden Lubbock och den del av Texas som kallas The Texas Panhandle. Bandet har även tagit sitt namn från det öde landskamp som är så starkt förknippat med denna del av Amerika. Artister och grupper som tex Josh Abbott Band, William Clark Green, Cory Morrow och Pat Green kommer alla från detta område och har influerat Flatland Cavalrys musik.

 

”So many great artists came out of Lubbock already, I figured why not try to do the same." - Cleto Cordero

 

Lyssna på

 

Homeland Insecurity 


"Timeless and honest songs layered with stunning vocal chemistry" - PaperMag (190213)

Dante Marchi and Liz Constantine bildar tillsammans alt Country duon The August Empire som nyligen släppte sitt självbetitlade andra album. Det är svårt att hitta information om duon men deras debutplatta Before The Hereafter släpptes alla fall i augusti 2013. Av flera anledningar, bla avled Constantines bror (som var ett stort fan av deras musik) kort efter att albumet släpptes vilket gjorde att paret tappade lusten att spela och sjunga, har de efter det legat lågt med sitt musicerande.

 

I en intervju med tidningen Arena från november 2015 berättar paret att de träffades för första gången i Los Angeles i samband med att de två vara inhyrda som sångare till en reklamfilm för Chevrolet. Ett visst tycke uppstod mellan de båda och framförallt kände de båda en viss energi när deras röster förenades i inspelningsstudion. Då båda två var upptagna i relationer sedan tidigare gick det över ett år innan de träffades igen. Det var Dante som tog kontakt med Liz och efter några träffar blev de ett par. Efter ett tag började de skriva och spela in låtar tillsammans.

 

”Our influences are very opposite and varied. I was raised in Texas by a mother who threw Emmylou Harris records on the turntable all the time, Willie Nelson, Johnny Cash, Elvis … old school [music]. My dad would educate me with Billy Joel, [and] even Marvin Gaye and Al Green. I even remember lots of John Denver” - Dante Marchi

 

”I was raised in the suburbs of upstate New York on The Beatles and Beethoven, playing classical flute, all musically progressive stuff compared to bluegrass, blues or country etc. But that being said, bands like The Beatles had very country and early American stirrings within their sound. Lots of acoustic guitar! I mean, have you heard "I've Just Seen A Face" lately? They sound like they are from Lexington, Kentucky, not Liverpool, England”- Liz Constantine

 

The August Empire utgår nu från Nashville och till nya skivan har de anlitat producenterna Josh Kaler (Butch Walker, Frances Cone, Heather Nova) och Matt Sherrod (Beck, Ryan Bingham, Crowded House) På frågan vad de vill att lyssnaren ska ta med sig och känna när deras musik spelas svarar Constantine,

 

”I would hope that somebody would feel the way I have felt before; hearing something on the radio or finding a song online that I fell in love with because it spoke to me, even when I wasn't looking for it. Helping anyone get through the day or feel like they are not alone, that's the bottom line"

 

Lyssna på 

 

The August Empire

 

 

 


Sorgen efter en bortgången mor har präglat Mandolin Oranges nya album (190211)

Nya albumet ”Tides of a Teardrop” är folkmusikduon från North Carolina Mandolin Oranges sjätte album. Duon består av låtskrivaren Andrew Marlin som även spelar mandolin, gitarr och banjo, samt sångerskan Emily Frantz som spelar violin och gitarr. Förutom att det spelar ihop är det ett par även utanför musiken vilket medför ytterligare en dimension i deras musik.

 

En stor del av inspirationen till albumet kommer från att Marlin miste sin mamma när han var 18 år gammal. Detta märks främst i sångerna "Golden Embers", "The Wolves" och ”Mother Deer”

 

"I think there was a lot of things that didn't get talked about between me and my family, and especially me and my dad, So that was a song that I wrote to him trying to just kind of get all the bad feelings out of the way and shine some more positive light on positive memories of my mom." - Andrew Marlin

 

Signifikativt för Mandolin Orange är Marlin och Frantz stämsång som ibland gör att det låter som att det är tre personer som sjunger istället för två.

 

"When we're singing just the two of us live or on any track, and you hit just that perfect sort of critical point, it's almost like there's an extra sound in there" - Emily Frantz

 

Ett par som sjunger stämningsfylld Americana leder tankarna osökt till jämförelser med Gram Parsons och Emmylou Harris eller Gillian Welch och David Rawlings,

 

"I love that, because I'm a big fan of theirs and definitely a big fan of Gram Parsons' songwriting. So I think that's a fair comparison." - Andrew Marlin

 

"I've never felt like I could sing anything like Emmylou Harris, and probably nobody can. But there is a certain way that she sings harmony that is so distinct and especially on a lot of those old Gram Parsons recordings, it's different from what we hear in a lot of bluegrass and folk music, because she's not singing that tenor part that's right up of his. She'll jump around and do these parts that are way higher and kind of set her voice apart a lot. I like to try and take a little bit from that, and jump around and do different parts when it feels natural." - Emily Frantz

 

Musikaliskt är Carolina Mandolin en mix av olika musikstilar som bluegrass, gospel, country och folk som tillsammans bildar en speciell, varm och tidslös musik. Till inspelningen av nya albumet tog paret hjälp av det band som brukar backa upp på deras turnéer, Clint Mullican (bas), Kyle Keegan (trummor), Allyn Love (pedal steel) och Josh Oliver (gitarr, klaviatur, kör). De har också valt att spela in alla sånger live i studion. Det har gjort att det funnits en speciell stämning när sångerna lagts på band.

 

"We went and did what most people do, which we’ve never done before—we just holed up somewhere and worked the tunes out together. This record is a little more cosmic, almost in a spiritual way—the space between the notes was there to suggest all those empty spaces the record touches on” - Andrew Marlin

 

I maj kommer Mandolin Orange till Europa för en större turné vilket glädjande inkluderar tre spelningar i Sverige, den 4 maj i Malmö, 5 maj i Stockholm och den 8 maj i Göteborg.

 

Lyssna på

 

Tides of a Teardrop

 

 

 


The Voice-vinnaren Sundance Head har släppt sitt nya album "Stained Glass & Neon" (190205)

2007 var Sundance Head med i talangtävlingen "American Idol". Han slutade på 13:e plats, inte så upphetsande kanske. Men hans debutplatta "2016 & Gruene" från 2012 är något utöver det vanliga. Eftersom han inte hade något band som kompade honom spelade han alla instrument själv i studion!

 

Övertalad av sin fru gjorde han 2016 ett nytt försök med en tv-sänd talangtävling. Denna gång i programmet "The Voice". Han coachades av countrystjärnan Blake Shelton och denna gång gick det bättre. Han vann hela tävlingen och belönades med ett skivkontrakt. Efter tävlingen gav han sig även ut på vägarna där han öppnade för Shelton på hans "Doing It To Country Songs” turné under 2017. Av olika anledningar blev det ingen skiva utan istället blev han i början på förra året signad av skivbolaget Wildcatter Records. Och nu har hans nya album "Stained Glass & Neon" släppts. Skivbolaget ägs och drivs av Nashville Songwriters Hall of Fame medlemmen Dean Dillon som även producerat skivan och han är minst sagt imponerad av Sundance Head,

 

"I've been in this business all my life, and with the exception of a couple of people, I've never heard anybody sing the way this man does. I think the most amazing thing to me is his vocal range and control. He's extremely special, and I knew that I had to work with him." - Dean Dillon

 

Även om Sundance Head har tagit vägen via två talangtävlingar för att göra sig ett namn har han en gedigen musikalisk bakgrund. Han började redan som 13-åring sjunga inför publik och hans pappa Roy Head var en populär sångare under slutet på 60-talet. Sundance bror hade en stor skivsamling och under sin uppväxt lyssnade den unge Sundance mycket på t.ex. James Brown, Marvin Gaye, Patsy Cline och George Jones. Och just mixen av soul och country är typisk för Sundance Heads musik. Han är också mycket noga med att verkligen lägga ner sin själ och förmedla en trovärdig känsla när han framför sina låtar. Och då även låtar som andra låtskrivare gjort.

 

“I try to make each song personal to me and if it’s personal to me, then I know that I can really believe in the integrity of the vocals, the melody and the song. That’s what I have to do in order for the songs to become what they are. It’s almost like method acting, except I’m doing it with songs instead of a script. I definitely try to get into the part mentally, with my soul and I want to be able to paint a story thru lyrics and thru song melody. It’s one of the most important things for me and I think we did that on this record" - Sundance Head

 

40-åringen från Porter, Texas, har tagit en annorlunda väg för att komma fram som sångare och låtskrivare men mycket tyder på att han med nya skivan står inför sitt stora genombrott.

 

www.sundancehead.com

 

Lyssna på

 

Stained Glass & Neon


Livets berg- och dalbana har influerat Charlie Shafter till sitt nya album (190203)

Det har gått sju år sedan singer-songwritern Charlie Shafter från Fort Worth i norra Texas släppte sitt självbetitlade debutalbum. Nu har han släppt sitt tredje album,

”When I Was Yours and You Were Mine” och det har hänt en del i hans liv sedan debutskivan kom. Främst har han blivit pappa och något år efter det separerade han från sin dotters mamma. Detta har självklart påverkat hans låtskrivande,

 

”The main thing I really want to get out of finally making a record, is that I just want to get the songs that I’ve been living with for so long out of my system.”  

 

Shafter hade mer än 30 stycken låtar att välja mellan när det var dags att gå in i studion. Med hjälp av producenten Dwight Baker och Texas-country ikonen Josh Abbott (som var Shafters rumskompis när de båda bodde i Lubbock för många år sedan) som varit ”executive producer” valdes 11 stycken låtar ut.  

 

Livets upp- och nersidor som Shafter känt av de senaste åren har satt sin prägel på hans texter,  

 

“I wasn’t heartbroken as much as I was blindsided by the breakup, which is its own kind of deal. But I’ve been able to be with my daughter a lot, which is obviously great. Those things made it to where there are elements of both helplessness and hopefulness in the same song — even the same line in some cases.”  

 

Shafter är en skicklig historieberättare som inte alltid behöver livets skuggsidor eller triumferande höjder för att berätta en historia. Men visst, livets plus och minus utgör ett bra bränsle till låtar men det finns mycket att utforska i hans musik mellan de dramatiska ögonblicken.  

 

Till ett av albumets starkaste låtar ”Billy Creek” hämtade Shafter inspiration från en av sina favorit fritidssysselsättningar och en av CIAs kontroversiella verksamheter!  

 

“I like to go camping at this place named Billy Creek in southeast Oklahoma, near the Arkansas border,” berättar Shafter i en intervju med Dallas Observer. ”I wrote the song there, because it’s close to Mena, Arkansas, where the CIA used to import drugs and weapons, and I wrote about a guy that I think would be involved in all that.”  

 

Lyssna på  

 

When I Was Yours and You Were Mine

 


Joshua Ray Walkers debutalbum kommer hamna högt upp när 2019 bästa skivor ska utses (190128)

"It's a very personal record. I can't wait to play it front of people and have everyone hear it."

 

Joshua Ray Walker har precis släppt sitt debutalbum ”Wish You Were Here”. Arbetet med att spela in skivan började för ett år sedan men flera av låtarna på albumet är äldre än så. Tex så skrevs låten ”Fondly” på julaftonen 2009 efter att Walkers farfar gått bort i cancer. Det är också den första låt som Walker skrev själv.

 

"It really is a little bit of everything I've done over the last decade, I'm just excited to get on the road and play it."

 

Joshua Ray Walker är född och uppväxt i Dallas, Texas, och närmare bestämt i East Dallas. En stadsdel som när Walker växte upp var en av Dallas mer utsatta områden.

 

”I grew up in a somewhat poor household in East Dallas, which is hip now. But at the time, it was kind of the shady side of town. The people in a lot of these songs, those are the people I grew up around.”

 

Walker plockade upp en gitarr för första gången när han var 5 år gammal hemma hos sin farfar som spelade flera instrument. Det var just farfars musikintresse som ledde in honom på den musikaliska banan. Eftersom han var ganska storväxt som barn kunde han lätt greppa gitarr och mandolin även när han var väldigt ung. Under sin tid i high school började han spela i olika punk- och metalband och sin första countrysång skrev han när han var 19 år (han är 28 år nu) Sedan dröjde det ytterligare två år innan han skrev nästa låt. Mest beroende på att han är mycket självkritisk till sitt låtskrivande. Med sedan dess har skrivandet och komponerandet rullat på. 

 

För några år sedan spelade Walker själv in en EP som han inte riktigt blev nöjd med. Istället började han samarbete med musikern och producenten John Pedigo med målet att spela i en ny EP. Genom Pedigo fick Walker kontakt med Trey Johnson på skivbolaget State Fair Records. Johnson gillade det han hörde av Walkers musik och stället för en EP blev det ett helt album som nu getts ut av State Fair Records. (Lite kuriosa är att albumet spelats in i Audio Dallas i Garland, som tidigare var känt som Autumn Sound Studios där ikonen Willie Nelson 1975 spelade in sin klassiska skiva Red Headed Stranger)

 

Walker utgår från sina egna livserfarenheter och känslor när han skriver sina texter. Ofta handlar det om känsliga ämnen och högst personliga tankar. Men ibland sätter han sig själv i situationer och händelser som utgår från personer som han träffat genom åren.

 

“In general, I start songs during emotional times in my life, and that ends up in the final product. There’s a little bit of me in all of the characters on this album, whether it’s a truck stop prostitute or a bar fight at a honky-tonk, I’m analyzing little parts of myself in these characters. I think that I’ve realized that I write from a different character’s perspective a lot because it’s easy to process things about yourself when you project them onto someone else.”

 

Musikaliskt är albumet en smältdegel av olika countrystilar. Här finns klassiska countrymelodier, Tejano inspirerade blåsinstrument, svängiga medryckande gitarrer uppblandat med akustisk finger picking. Och över allt svävar Walkers känslosamma och personliga sångröst.

 

De senaste månaderna har Walker fått en del uppmärksamhet i USA och han har setts dela scen med bla Colter Wall och BJ Barham (American Aquarium). Han har också fått fler och fler spelningar i Nashville och tillbringar nu en hel del tid i the Music City. Men att göra som så många andra countryartister gjort och flytta dit är inte aktuellt.

 

“I’ve thought about making the move to Nashville, but I think I would actually miss out on some opportunities. I don’t think drinking with the same people four days a week will necessarily make or break anything big for me. I’m available to travel pretty readily. I’m going to go wherever the opportunities are. I really just like Dallas. I still live in East Dallas, and I want to see the scene grow. I know so many great artists and writers here, I’d really like to stick it out and see what the scene becomes.”

 

Jag är övertygad om att "Wish You Were Here” kommer att finnas med på många topplistor när countrymusikåret 2019 ska summeras. Och med all säkerhet kommer vi få höra och se mycket av Joshua Ray Walker de närmaste åren. 

 

www.joshuaraywalker.com

 

Lyssna på

 

Wish You Were Here

 


Cody Johnson har lämnat tiden som independent (190127)

Cody Johnson släppte sitt nya album ”Ain’t Nothin’ to It” den 18 januari. Albumet har fått fina recensioner och rusar uppåt på Countrylistorna i USA. Cody Johnson är 31-årig country singer-songwriter från Huntsville i Texas. Med sju stycken album under bältet och ständiga turnéer har han under de senaste 10 åren vuxit fram som ett av de största namnen på Texas countryscen. Johnson har under hela sin karriär varit sk Independent och själv spelat in och gett ut sina skivor. Utan stöttning från något stort skivbolag. Men i höstas kom nyheten att Warner Music Nashville signat Johnson. Tiden som oberoende artist gav mycket frihet men det var hårda tider ibland.  

 

”It’s not always been easy, I’ve sat in a van after driving 16 hours looking at a McDonald's hungry and not having any money. I’ve been there. I’ve done it.” - Cody Johnson  

 

Albumet innehåller 15 låtar som är fyllda av Johnsons traditionella countrystil och berättelser som bygger på självupplevda historier. Med en bakgrund som bl.a. rodeo cowboy och fängelsevakt har han en del att berätta. Musikaliskt innehåller albumet en mix av olika musikstilar enligt Johnson,  

 

”I feel you get a little Southern rock influence, you get a little bit of blues-Motown. You do get some hardcore, traditional-style country, you get some '90s country, you get some Texas-esque-type country."  - Cody Johnson

 

Lyssna på   

 

Ain’t  Nothin’ to It

 

 


”This album’s been a long time in the making but we’ve put so much work into it and I feel like it’s paid off holding back,” Alice Wallace har släppt sitt första nya album på tre år (190122)

Singer-Songwritern Alice Wallace kombinerar briljant låtskrivande, som bottnar i den folkmusiktradition som finns i hennes hemstat Kalifornien, med en sångröst som gav henne priset Female Vocalist of the Year vid 2017 års California Country Award. Skivan ”Into the Blue” är Wallaces fjärde skiva men den första skivan som är utgivet av det nya skivbolaget Rebelle Road. Ett bolag grundat av en trio kvinnor som dedikerat sig åt att stärka Countrymusiken i Kalifornien och i synnerhet kvinnliga artisters utryme inom Americana- och Root musik.

 

2008 återvände Alice Wallace till sin födelsestat Kalifornien efter att hennes familj under många år bott i Florida. I samband med återkomsten till the Golden State började hon fokusera på att skriva egna låtar och spela både solo och med band inför publik. Hon växte upp med föräldrar som spelade gitarr och sjung musik av bl.a Gram Parsons och Emmylou Harris. Själv började hon spela gitarr när hon var 10 år och vid 15-års ålder fick hon lära sig den typiska countrymusikteknik som kallas finger-pick av sin pappa. Wallace fastnade tidigt för den countryrock som växte fram under 70-talet och främst inspirerades hon av artisten Linda Ronstadt.

 

“I really taught myself to sing by mimicking their styles. The powerful belt that Linda has. The emotive lilt to Emmylou’s voice. Trying to navigate those different elements helped me find my own voice nestled in between all that.” - Alice Wallace

 

Sedan 2013 har hon försörjt sig på sin musik,

“It takes bravery to ‘sail away into the blue’ and grab it. It took me until about six years ago to finally take the plunge, quit my job and go for it. I haven’t looked back since.” - Alice Wallace

 

Into the Blue är producerat av Steve Berns och Rebelle Roads KP Hawthorn. Vid inspelningen var Wallace uppbackad av ett gäng erkänt duktiga musiker. Jay Bellerose (Bonnie Raitt, Elton John) trummor, multi-instrumentalisten Jeremy Long (Sam Outlaw), bassisten Jennifer Condos (Jackson Browne, Graham Nash), gitarristen Tom Bremer samt violinisten Kaitlin Wolfberg.

 

I en intervju med Daily Country berättade Wallace om historien bakom albumets titel,

 

”The title comes from one of the songs on the album - “The Blue.” It’s a song I wrote after having conversations with fans and friends about the desire to pursue your passions even when the outcome is unknown. I quit my full-time job several years ago to throw everything I had into my music. It took years to get up the guts to do it but I’ve never regretted sailing away “into the blue” to chase this dream of mine. The best part of this song is that my family added vocals at the end, which means so much since they’ve been the ones supporting me all along. The album title also relates to living on the West Coast - so it’s about California, and the southwest, and all that the environment here entails. The ocean has been a constant presence in my life, and “Into the Blue” captures that aesthetic perfectly”

 

När hon blir ombedd att välja en speciell låt på skivan blir svaret följande,

 

"The first single on the album is probably the song that hits me the hardest right now - “Santa Ana Winds.” I wrote this song with my good friend Andrew Delaney while watching the horrific Thomas Fire in 2017 that caused so much destruction. This year’s fires have proven to be even more deadly and terrifying. It’s becoming a fact of life for us here in California. Typically, the catalyst for these fires is when the Santa Ana winds come through - hot, dry winds that blow in off the desert. Just one tiny spark can wreak incredible havoc. We are facing natural disasters with more frequency and strength across the country than ever before, so I wanted to capture that experience in song - from the perspective of watching a tragedy unfold and being helpless to do anything to change it." (Källa: https://thedailycountry.com)

 

www.alicewallacemusic.com

 

Lyssna på

 

Into the Blue

 

 

 


Rob Bairds nya skiva är ett Country Breakup Album (190120)

”Weird times. Good times. Probably the only girl I have really loved in my adult life thus far, and this is how we got this record,”    

 

Orden kommer från Rob Baird i samband med att han släppte sitt nya album, ”After All” den 11 januari. Albumet är hans fjärde studioalbum och är ett ”country breakup album” som det brukar benämnas. Ett tema som inte är helt ovanligt inom countrymusiken. T.ex. har Joni Mitchel (Blue to Taylor) och Taylor Swift (Red) haft samma tema på album som de gjort. Baird beskriver uppbrottet i en relation som en process i sju steg. Det börjar med desperation och strävan efter svar för att avslutas med en känsla av hopp.    

 

Baird förklarar bakgrunden till titelspåret på albumet.  

”After All’” is the feeling of trying to accept that the relationship is over. This tune begins with reminiscing about how the relationship started all while knowing it was never going to work out. There is a great deal of desperation reflected in this tune.”    

 

Det nya albumet är inspelat i Battle Tapes studio i East Nashville under ledning av producenten Rick Brantley.  

”We got all of our mutual friends together that understood what we were trying to do. There was no studio magic. It's just us playing music to tape. Having all these people that I love--that are like family-- around me made it special"

har Baird sagt om inspelningen av skivan.    

 

Baird växte upp i Memphis men flyttade till Forth Worth i Texas för att plugga på Texas Christian University (TCU) Parallellt med studierna spelade han musik och när han lämnade college hade han kommit till insikten att det var musik han ville ägna sig åt. Han flyttade till Nashville och fick jobb som låtskrivare hos Carnival Music på Music Row. Ett jobb som han hade i fem år.    

 

"That was such a good education for five years. I learned a lot about songwriting from a lot of different people. It's really nice to be independent now because we get to go make records and do what we want. But learning on Music Row is invaluable. I feel like it was a really lucky experience to hayve." - Rob Baird    

 

www.robbairdmusic.com

 

 

 

Lyssna på

 

After All

Rob Baird


Randy Houser återvänder till sina musikaliska rötter på sitt nya album fyllt med soulfylld country-rock och blues. (190115)

Randy Houser har precis släppt sitt femte studioalbum, Magnolia, där han lämnar den kommersiella mainstream countryn bakom sig och istället återvänder till sina musikaliska rötter som innebär en mix av Mississippi-influerad soulfylld country-rock och blues. Housers två senaste album How Country Feels (2013) och Fired Up (2016) har båda två innehållit musik som kan räknas in i den moderna typ av countrymusik som benämns Bro-Country och som dominerat topplistorna de senaste åren. Nu börjar denna typ av country tappa i popularitet, som tur är, och istället börjar traditionell countrymusik som bär spår av 80-talets och början på 90-talets country snabbt vinna mark. Det vill säga en tid då countryartister verkligen behövde kunna sjunga och komponera egna låtar för att få ett skivkontrakt. Och Randy Houser kan verkligen sjunga och inte så sällan nämns han som en av de allra bästa sångarna inom den moderna countryn.

 

“I started sort of paying for the album out of my own pocket because I honestly thought that once they heard what I wanted to do that they would drop me. Thankfully, that was not the case. In fact, the label’s reaction was quite the opposite. It’s tough to try to be everything to everybody. I think that it had to fall back down to me making music for me and for fans—not necessarily what everybody expects … It started to feel like that it wasn’t about music as much anymore as it was just entertainment. That’s not who I am. I was getting caught up in making a show bigger and bigger because that’s what’s expected on those huge tours that I was doing. I got rid of a lot of tricks, tracks, lights and stuff and just wanted to come back to the music. Let’s start it from there again and see where it goes, you know?” - Randy Houser

 

Houser är född i Lake, Mississippi, där hans pappa var professionell musiker som uppträdde på lokala barer och scener. Redan som tioåring hade han sitt första band och 2002 flyttade han till Nashville för att försörja som låtskrivare. Ganska snabbt nådde han framgång som låtskrivare och bl.a. fick Tace Adkins en stor listframgång med "Honky Tonk Badonkadonk" som Houser skrev tillsammans med Jamey Johnson och Dallas Davidson. Runt 2005 började han försöka sig på en egen artistkarriär och 2008 släppte han sitt debulbum. Att Houser är en skickliga låtskrivare är känt och just hans texter på nya skivan har väckt en del uppmärksamhet. Minst tre låtar refererar till marijuana "No Stone Unturned," Whole Lotta Quit," och "High Time". Det speglar kanske det faktum att det finns en stark opinion på många håll i USA som förespråkar en mer liberal syn på användning av marijuana. Något som en del countryartister ställer sig bakom, tex har Willie Nelson, Toby Keith, Ashley Monroe, Eric Church, Florida Georgia Line, Kacey Musgraves och hennes man Ruston Kelly ställt sig positiva till användning av bl.a. marijuana. I en intervju har Houser förklarat varför han själv gör det.

 

”Because it's illegal in this state. I use it. But mainly for me it's for anxiety. Mostly I get anxiety about running out of marijuana (laughs). No, I’m kidding. I really have social anxiety. Obviously I can’t take it on the road with me everywhere I go, so I use THC and CBD oils and all those things. But I've had social anxiety for years and my doctor always kept me on Xanax and stuff like that, and whenever I realized I could replace that with marijuana and it prevented my anxiety, it definitely was an eye-opener because I hated putting the chemicals in. Taking Xanax you feel like "Duuuuuhhhh ..." and it's not even natural. I don't see the problem with it.” - Randy Houser

 

Lyssna på

 

Magnolia

 

 

 

Randy Houser


Americana med Irländska influenser. Dylan Walshe har släppt sin nya skiva (190111)

Dylan Walshe är en singer-songwriter från Irland som sedan några år tillbaka bor i East Nashville. På senhösten förra året släppte han sitt senaste album, ”All Manner Of Ways”. Albumet innehåller 10 låtar alla skrivna av Walshe och medverkar på albumet gör även gästmusikerna James Fearnley från The Pogues och Andy Gibson från Hank Williams III’s band.   Dylan Walshe har de senaste åren turnerat flitigt i England, Irland, Europa, Kanada och USA. Detta har gjort att han tex har delat scen med Flogging Molly, The White Buffalo, Billy Bob Thornton, Del McCoury, Ricky Skaggs och Margo Price.

 

Walshe mixar förtjänstfullt traditionell irländsk folkmusik med amerikansk Americana- och Countrymusik. Men i musiken finns även tydliga inslag av blues och Rock 'N' Roll. Walshe skriver ofta texter med ett politiskt budskap och i musik och textinnehåll ligger jämförelsen med Billy Bragg inte så långt borta.  

 

I februari inleder Walshe en ny Europaturné som även tar honom till Sverige för tre spelningar, 28/2 Norrköping, 1/3 Malmö och 2/3 i Karlstad.  

 

”Dylan’s a wordsmith & a fair chanter, it does my heart good to hear him sing, love his voice and the way he’s using it“. - Christy Moore  

 

Lyssna på

 

All Manner Of Ways

 

Dylan Walshe